Kon – det moderliga djuret

Kon – det moderliga djuret

Kossan idisslar och äter spannmål och gräs. En idisslare tuggar och sväljer maten två gånger. Av de partåiga klövdjuren är alla idisslare utom kameler och svin. Kossan har inga tänder i överkäken. Istället för tänder har de en hård valk som de gnider undertänderna mot för att tugga maten. Kon har fyra magar precis som alla andra idisslare. Maten passeras först genom våmmen vidare till nätmagen, sen bladmagen och avslutas i löpmagen. Kon ägnar 8 timmar per dag åt att idissla.

Innan en nötkreaturshona har fött ungar första gången (kalvat) så kallas hon för en kviga. Först när hon fött sitt första barn så kallas hon ko. Råmjölk heter den första mjölken som kon producerar till sitt barn. En tid efter att kon har fött så sinar hon då kallas hon sinko. Mjölkproduktionen kommer självklart i gång igen när hon föder barn på nytt. Kons barn kallas kalvar, och hanen heter tjur. En kastrerad tjur (stackarn) kallas oxe.

En ko kan föda tvillingar. En del koraser har större chans att föda tvillingar än andra. Ca 10% av tvillingarna som föds av kor är enäggstvillingar och identiska individer.

En normal ko väger 600 kilo och kan leva i 20 år.

Kossan kommer från vildoxen men har avlats fram att bli den mindre stillsammare kossan vi ser i dag. Vildoxen var större och hade längre horn.

I Indien anses kon vara helig och de anser att kon är en av jordens sju mödrar. Behandlar man kon väl så behandlar man också gudarna väl enligt indisk tro.

Ordet nöt i nötkreatur kommer från den gamla ordet nauta som betyder ”värdefull”.

Dräktighetstid hos en ko är 9 månader och 9 dagar.

Alla nötkreatur har i regel horn när dom lever naturligt. Att mjölkkor inte har horn beror på att dom avhornas som kalvar och hornanlagen bränns bort för att inte horen ska ställa till skador på andra kor eller folk som jobbar med korna. De finns nötkreatur som saknar horn för att dom framavlats på det sättet, t ex svenska fjällkon.

Kor kan gråta och känna smärta och sorg. När dom gråter råmar dom på ett speciellt sätt och de stöna och sucka djupt. Dom gråter inte som oss med tårar utan det är mer baserat på läten. De som hört en ko gråta över sitt saknade barn vittnar om att det är bland det värsta dom hört.

Nötkreatur sover 4 timmar per dygn. Under den djupa REM sömnen måste kon ligga ner. Varar 2-8 minuter.

I världen finns det mer än tusen olika raser av nötkreatur. Dessvärre har många av raserna trängts undan av de som producerar mest mjölk så flera arter riskerar att bli utrotade. Det finns ca 1,5 miljoner kor i Sverige.

Grisen – ett socialt vänligt djur

Grisen – ett socialt vänligt djur

Grisar/svin har stora huvuden och är byggda kraftigt. Dom har en bred hals och en lång nos. Nosen är tillplattad och kalas tryne. Deras hud har normalt set glest med hår och kan vara nästintill hårlöst. Galtarna har långa hörntänder, betar.

En hangris kallas galt (tidigare namn fargalt och orne). Hongrisen kallas sugga eller so. En hongris som ännu inte fött ungar kallas gylta. När en sugga föder ungar kallas det hon grisar. Grisens barn kallas kultingar. Nosen heter tryne och svansen heter knorr. Om en kulting i kullen växer sämre än de andra kallas den för pelle.

Grisar äter allt. De använder trynet för att leta upp och gräva fram föda i marken. De kan hitta maskar, sniglar, rotknölar, svampar i jorden. De lever oftast i skogar. Honorna bygger bon av ris eller i en håla i jorden. Där föder hon och skyddar sina kultingar som kan vara uppåt tolv stycekn. Grisarna har sina svettkörtlar på trynet och avger väldigt lite vätska genom huden. Det är därför otroligt viktigt att dom får blöta ner sig för att hålla rätt temperatur. Det är därför dom gyttjebadar, för att hålla temperaturen rätt i kroppen. Leran ger också ett skydd mot insekter.

Grisar anses vara smartare än hundar och är mycket intelligenta. Det är lättlärda, tillgivna och lojala. De kan också planera framåt. Ett exempel på det är att dom kan gömma mat för senare bruk om dominanta artfränder försöker ta den. Grisar kan också lära sig saker som att se skillnader på saker t ex en boll, en frisbee och sen komma ihåg det dom lärt sig i många år.

När grisar sover så drömmer dom.

Grisar bygger bon. De bygger bo när det är dags att sova och de bygger bon till sina ungar. Det är det enda hovdjuret som bygger bon.

Grisar har ett tjugotal olika läten och kan kommunicera med varandra. De har t ex läten för ”jag är hungrig” eller ”jag tycker om dig”. Även ett varningsskall likt hundar kan grisar ge ifrån sig. Grisarna kan också kommunicera med sitt kroppspråk och med ansiktsuttryck. Vildsvin kan kommunicera med svansen och öronen något som är svårt för vanliga grisar som blivit framavlade att ha hängande öron och ihoprullad svans. Grisar är mycket sociala och har livslånga relationer med sin familj.

Grisar precis som hundar använder sin nos. Att känna lukter är jätte viktigt och det är grisar främsta sinne.

Grisar är väldigt renliga djur och ordnar sin toalett så långt i från mat och sovplats som dom kan. Dom är även duktiga simmare.

Livslängd
Normal livslängd för en gris är 8 år men dom kan leva ända upp till 20 år.

Dräktighetstid
Dräktighetstid: 3 månader, 3 veckor och 3 dagar

Kullstorlek
Varje kull består av 4-12 kultingar

 

Ta del av vårt nyhetsbrev

Få information om uppdateringar, recept, tips på produkter och annat smått och gått rakt ner i din mailbox.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest